Är så det kryper under skinnet...

Vissa människor tror jag verkligen går in i att bara förstöra.
Hur orkar man att fortsätta så i flera år ?! Tar det inte på krafterna hos sig själv tänker jag..
Det är rent ut sagt så det kryper under skinnet på mig...

Från det ena till det andra. Idag kom ÄNTLIGEN Micke hem. Har längtat efter honom ända sen i måndags då han for. Fick hem Johan idag också, vid 10.30 snåret imorse.
Vi var iväg till Fenix en sväng så Johan fick leka av sig lite och jag fick i mig en kopp kaffe. Efter det skulle jag egentligen ha varit in på Kupolen men usch ! Känner inte ALLS för att gå runt där. Johan somnade i bilen så jag passade på att åka och tanka bilen och tog ut pengar. Åkte förbi mitt jobb och tänkte gå in där lite för att prata. Väckte Johan och vi gick in, då satt dem och kikade på film så dem bjöd på både chips, pop corn och saft. Johan blev helt i extas och hade jätte kul. Och dessutom var det fullt med barn där att leka med.. Mindre kul tyckte han sin mamma var som sa åt honom hela tiden att vara lite tyst då dem stora barnen ville se på filmen ;)
Men han fick en egen liten chips påse och fick sitta i cafét och då gick det bra :)

Imorn börjar kalas firandet av Johan, kan knappt fatta att han fyller 2 år snart.

Ska ta lite kort och se till att lägga ut några imorn :)
Kram kram